Arrangör: Svensk Musikvår
Event: Svensk Musikvår
Datum: 26 Mars 2021
Plats: Nicolas Sieber/BILDMODULE, inspelning i Muttenz. Michael Goldschmidt/Cheap & Poor Studios, inspelning i Freiburg
Medverkande
Karin Dornbusch, klarinett
Karolina Öhman, cello
Rei Nakamura, piano
Program
Lina Järnegård (1979): Emellanåt, stundom (2016)
Ida Lundén (1971): Hirrio Hirundo: Umeå, uruppförande (2021)
Lisa Streich (1985): Asche (2012)
Ida Lundén: Hirrio Hirundo: Japan, uruppförande (2021)
Marcus Fjellström (1979–2017): Klavierbuch #1 (2014)
Helena Tulve (1972): Pathless Land ur Rimlands (2012)
Ida Lundén: Hirrio Hirundo: Stockholm, uruppförande (2021)
En konsert präglad av sökanden och upptäcktsresor. Ständig förändring och pågående processer nämner Helena Tulve själv som kännetecken för hennes musik. Pathless Land är tredje satsen i verket Rimlands, landskap i ytterkanten. I duetten Asche – ”aska” på tyska – utnyttjar Lisa Streich det klangliga rummet genom att skilja klarinettisten och cellisten åt både fysiskt och musikaliskt. Efterhand smälter deras från början helt separerade musikaliska fraser åt på ett mångtydigt sätt som lämnar utrymme för egen tolkning.
Ida Lundén flyger med svalorna i Hirrio Hirundo – döpt efter svalans latinska namn och det onomatopoetiska ordet ”hirrio” – via vykort från platser både när och fjärran. Emellanåt, stundom av Lina Järnegård, känd bland som medgrundare av operaensemblen Dråpera, skiftar mellan försiktiga gester som emellanåt är knappt hörbara och explosiva utbrott. ”Vissa verk är mer av ett sökande än andra. Att vandra hit och dit. Att ge sökandet utrymme,” säger Lina Järnegård. Marcus Fjellströms Klavierbuch #1 ger vid först anblicken ett naivt intryck, men under den barnsliga ytan – verkets undertitel är ”kompositioner för leksakspiano” – döljer sig djup, svärta och en sällsam suggestionskraft.
Karin Dornbusch, Karolina Öhman och Rei Nakamura har spelat in fyra av de fem styckena i Muttenz i Schweiz. Marcus Fjellströms stycke har Rei Nakamura spelat in i Freiburg i Tyskland. Under rådande omständigheter har det inte varit möjligt för musikerna att resa till Stockholm, men tack vare den moderna tekniken får vi ändå ta del av denna spännande och förtrollande musik.
Verkkommentarer
Ida Lundén: Hirrio Hirundo
När kommer våren?
För många är svalornas ankomst en signal om att våren och sommaren verkligen är på gång. För svalorna finns inga reserestriktioner. De finns i alla världsdelar och företar sina årliga resor från söder till norr och tillbaka, utan uppehåll.
Innan vi skickade hälsningar till varandra på sociala medier så skickade vi vykort till varandra. En personlig hälsning, inte för privat, ett minne om en resa eller en flytt till en annan plats. Nu kan vi inte företa några längre resor, men vykortens påminnelser om tidigare resor finns kvar.
Jag har samlat vykort från platser där svalor bott, från ställen där ensemblen bott, där jag bott. Postens flyttkort från 1984 där svalorna svirrar och vykort från platser där svalans symboliska betydelse är särskilt stark: som i San Juan Capistrano i Kalifornien, dit svalorna återvänder i mängder varje år runt den 19 mars.
Svalans läte och tonmaterial från När svalorna komma och bygga sitt bo av svensk-österrikiske Karl Wehle bildar tillsammans med vykorten underlag för Hirrio Hirundo.
Ida Lundén
Marcus Fjellström: Klavierbuch #1
Detta är det första ”hel-elektroniska” verk jag skrivit som även involverar en interpret. Jag ville använda mig av en klassiskt skolad musiker men ändå komma bort från den ”sofistikerade” nutida konstmusiken. Jag har försökt sträva efter ett naivt och sårbart uttryck, både i musiken och i det visuella, samtidigt som jag bakat in ett slags mysterium mellan raderna.
Allt material för detta verk – visuellt, konceptuellt och musikaliskt – har plitats ner för hand när jag suttit på kaféer eller ute i solen. Jag älskar att komma bort från både hem och datorskärm och ”idéstadiet” är ett utmärkt tillfälle att ta vara på detta. Sedan har jag även suttit inlåst otaliga timmar, hemma framför en datorskärm, för att realisera det färdiga verket.
Musikaliskt handlar det om ett väldigt enkelt och sparsmakat material som jag sedan ”utvecklat” genom en sorts naiv processform. Rent tekniskt, rörande elektroniken och videon, var det här verket mödosammare att genomföra än jag först trodde. Genomförandet av elektroniken tog enormt lång tid. Jag skulle tro att det rör sig om fler detaljer och subtiliteter än man direkt uppfattar som lyssnare, men det har varit viktigt för mig att få det hela någorlunda ”rätt” och utan kompromisser.
Marcus Fjellström
Karin Dornbusch, Rei Nakamura och Karolina Öhman. Foto: Nicolas Sieber
https://www.svenskmusikvar.se/konsert/pathless-land